Hösten 2003. Bilderna t.v. I båda fallen knäcktes stammen på mitten. Konstigt nog vaknade vi inte av den som föll precis utanför sovrumsfönstret och altanen. Förmodligen pga oväsen för övrigt i stormen. Man är tacksam att just denna tall hade den goda smaken att falla brevid huset och inte på det.

Vår 2007.. en tall som inte längre är riktigt "förankrad". Inte bara det att den var nära stugan och lite nervöst att såga ner men självaste rotklumpen blev osedvanligt segt att bli av med.

2005 var ett värstingår. Oklart när detta hände, om det var på hösten eller våren det blåste men det är på våren man får överraskningen. Här var det april detta år.. Att stubben följer med är ett plus på sikt men inte  på kort sikt. Svårsågade  träd och ibland oväntat och våldsamt nedfall.  Vid ett tillfälle fick jag en stam som fjädrat tillbaka i revbenen. Svårt att nysa o skratta resten av sommaren.Har man otur  fastnar kronan i andra träd och ..ja.. knivigt att få ner.En titt runt om tröstade mig att jag ingalunda var  ensam att ha blivit "blåst". En viss tröst alltså.Att just grannens dass blåst över ändan låter som en dålig ordlek

Räddningsarbete i 4 moment

Binda och säkra                                                                          Lyfta och dra                                            Dra och backa varsamt                                                             Et voilà